Kaffet

Jag har hittat tillbaka till kaffedrickandet. Det gick ganska snabbt efter att Wille föddes som jag fick smak för kaffet igen och det var egentligen bara under vissa perioder under graviditeten som jag inte kunde dricka kaffe, även om jag nog överlag drack mindre än vanligt under hela graviditeten. Och inte är jag nu någon storkonsument nu heller, men en kopp på förmiddagen och en på eftermiddagen blir det nog. Kanske en på kvällen också, men inte mer än så. Sen börjar det smaka illa bara. Så kanske är det för att jag dricker så "lite" kaffe nu för tiden eller vad det nu är men jag har mer och mer börjat tröttna på vanligt bryggkaffe. Under några år av mitt liv ägde jag inte ens en vanlig kaffebryggare utan kokade bara espresso i en sån här moka-bryggare direkt på spisplattan. Och herregud så gott kaffe det blir av det. Jag saknar det så. Men nu äger jag ingen sån bryggare längre, de har med tiden blivit så utslitna, tappat handtag och så vidare att jag vid senaste flytt slängde bort dem. Och ärligt talat var de riktigt sunkiga nog. Inte värda att koka kaffe i längre. Men jag har som aldrig kommit mig för att skaffa någon ny, har nöjt mig med kaffekokarns kaffe bara. Men nu måste det bli ändring på det känner jag. Jag vill ha en ny liten Bialetti så att jag kan bli lite kaffenörd* igen.





* Fast inte på riktigt, för egentligen tycker jag det är lite jobbigt då folk nördar in sig på saker. Speciellt då det gäller mat och dryck. Och jag bara orkar inte bli en sån där finsmakare som rynkar på näsan åt vanliga grejer och börjar ha långa utläggningar om varför man inte kan äta den där Pirkka-osten eller dricka det där lite billigare vinet eller vad det nu sen kan handla om. Men jag uppskattar också såklart dyra ostar. Det är bara det att jag gillar helt vanliga grejer också.